Herman Lindqvist

Kampen om kronan Få av den svenska historiens gestalter är så omtalade och omskrivna som kungarna Erik XIV och Gustaf III. Redan under sin samtid var de kontroversiella föremål för både beundran och hat, och än i dag förknippar vi dem kanske mest med deras dramatiska undergång; den förgiftade ärtsoppa och det skott på maskeradbalen som möjligen gjorde slut på deras liv, men som ju samtidigt skänkte dem evig odödlighet.Men eftervärldens dom över Erik och Gustaf har varit både hård och orättvis, och i alltför hög utsträckning har deras politiska och personliga dödsfiender alldeles fritt fått teckna deras karaktärsdrag i svart. Erik är nu, och till synes för all framtid, diagnostiserad som sinnessjuk, medan Gustaf III är allmänt avfärdad med det nedsättande epitetet ”teaterkungen”. Kanske ligger det något i vad en av hans vänner konstaterade efter kungamordet 1792: Man går att mörda salig konungen ännu en gång, nu inför eftervärlden med papper och penna.”Erik XIV och Gustaf III levde och dog i vitt skilda världar, och i mångt och mycket var de statsmän och människor av sin respektive tid, men samtidigt är det förvånansvärt mycket som förenar dem. Båda är alltså berömda men samtidigt märkligt okända. De föddes som tronarvingar, uppfostrades efter moderna principer och blev med åren djupt bildade. Men samtidigt som de var begåvade och klarsynta politiker förföljdes de av en ihållande vidskeplighet, där den ene av dem sökte sanningar i stjärnornas järtecken, medan den andre besökte spågummor och siare. De var kultiverade visionärer som var på sitt vis bidrog till att stimulera det svenska kulturlivet. Erik komponerade själv märklig kontrapunktisk musik och Gustaf skrev operalibretton. Bägges äktenskap gav upphov till olycka. Erik gifte sig av kärlek med en ofrälse kvinna och ådrog sig samtidens avsky, medan Gustaf III klämdes fast i resonemangsäktenskapets bojor och tvingades söka hjälp för att kunna genomföra samlag med en kvinna han inte hyste några erotiska böjelser för.Såväl Erik som Gustaf levde också i en tid när kungligt blod alls inte var tjockare än vatten, och i vuxna år skuggades de av sina fientliga bröder som i hemlighet beredde och slutligen också fullbordade deras fall. Än i dag tillhör deras dödssätt de mer spektakulära i svensk historia. Föreställningen Kampen om kronan kommer att bli en intressant och lärorik men också roande berättelse om två människor som så många svenskar i dag har hört talas om men så få verkligen känner till. Det blir också ett möte mellan gångna epoker där vi synliggör vanor, seder och bruk, klokskap och galenskaper i 1500-talets och 1700-talets Sverige; en resa i tiden som kanske också ger oss ett perspektiv på vårt eget 2000-tal.Medverkande:Herman Lindqvist och Christopher O`Regan som samtalar och resonerar om sina respektive kungar och tider